Vackerdörrar...

Jag vet inte om torpets ägare kommer att anlita målaren för att fixa dörrarna. Har erbjudit mig att måla om det behövs, men isåfall med linoljefärg. Och då blir det nog i den vitaktiga färg som den dörr som stod ute i snön i nån bild i tidigare inlägg har. Men vete fåglarna om jag inte lika gärna skulle kunna bara se till att få bort det där turkosa, senaremålade, och ha dem som de är. Undra hur de funkar till de andra färgerna - dem jag valt till panel och tapeter? Jaja. Antingen blir det målaren som sköter det där, eller så har jag gott om tid att besluta hur jag vill ha det.

Jag slits mellan att försöka rädda alla detaljer jag kan, och att släppa taget om de tankarna och strunta i det (eftersom det ju inte är viktigt alls för ägaren, och så mycket redan är bortrenoverat, eller vad man ska säga).
Kanske ska jag lägga krutet på att rädda de detaljer som känns riktigt viktiga för min trevnad i torpet? Att INTE ha lackade golv, tillexempel (ääälska såpskurat!). Och de där räddade fönstren. Att få ta bort masoniten från innerdörrarna (och det har ju ägaren gjort nu, som synes på bilderna).

Jag är kär i den där lilla gården. Och vill (jag vet inte om jag har sagt det förut?) inte flytta in och känna mig alldeles nedslagen och besviken över en hoper saker, för att jag lagt en massa energi och hjärta och själ och hopp på att det ska vara på ett visst sätt. Så jag försöker se till att bara.. slappna av, säga vad jag vill och tycker, och sedan släppa tankarna på det.

Men golven. Golven känns viktiga. Så håll en tumme för att han inte lackar dem.

Lev mjukt
/Lotta (som längtar och längtar och längtar)