söndag 7 juli 2013

F som i Förlossningsdepression.


Det är inte jättekul. Faktiskt är det jättejobbigt. Och förvirrande. Här sitter jag med finaste ungen i världen, nygift och på en plats som är helt perfekt för mig.. och får kämpa som ett troll för att hålla näsan ovanför vattenytan.

Jaha, vad är det för åsiktsaktigt med det där nu då?
Jo åsikten är väl att det är bra och okej med ett genomskinligt liv. Där det inte finns en massa hemligheter som måste mörkas och döljas och smygas med. Det är ingen fara att säga att man har en depression. Eller att pengarna är slut. Eller att man faktiskt har så pass mkt pengar att de inte tar slut i en handvändning. Kanske är det inte ens nån fara att säga att man tycker att dreadlocks är den finaste frisyren som finns?

(Sen är isolering nåt som depressioner gillar. Och att säga till 'alla' som läser här att jag har en depression, det är att göra motsatsen till att isolera mig. In your face, depressionen!)

Lev mjukt (och kämpa för ditt liv - det är det värt!)
/Lotta

2 kommentarer:

  1. Du är modig.
    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Jag vet hur du känner. Jag kände precis likadant. Det var tungt och inte alls så fluffigt och lyckligt som jag hade förställt mig att det skulle vara. Det kom så mycket känslor och tankar som man inte "borde" tänka. Men jag tycker du är modig som sätter ord på det. Jag gjorde inte det på flera år. Jag tror jag skämdes. Ville vara så där stark och vacker.

    Styrkekramar från Therese

    SvaraRadera