Går in för landning..

Åh!

Idag har elaka tanden opererats ut.
Om max fyra dagar ska jag kunna gapa igen, och inte längre ha ont. Hurra!
Däremot så blev jag inte alls så sederad som jag 'skulle', och tandläkaren uttryckte förundran (och en ursäkt) pga hur medveten och vaken jag var under ingreppet, och hur obehagligt jag - väldigt uppenbart - upplevde det.

Jag vet inte riktigt vad det är som gör att jag inte funkar som andra - om det helt enkelt är att kroppen hela tiden är på sin vakt mot potentiellt farliga situationer, eller vad det är som gör att inte ens värsta hästdosen hjälper.

Jaja. Tanden borta. Nu kan jag börja landa. Det blir fint. Jag har längtat.

*

Torpet är fullt av liv!
Inte bara allt det där som växer, utan även två bröder och en brorsdotter (den tredje broderns barn). Svartahunden förstås, och sen igår även katten Tävan. Kärlekskatten. Och så jobbar hyresvärden på med vidare renovering, och idag har en grävare varit här igen och grejat.

Jag är trött, trött, trött.. och bortskämd och välsignad.

Lev mjukt
/Lotta