måndag 26 september 2011

Torpvisit.

Hemma i Längtanstorpet. Bara en kort stund - fyra dagar - för att göra bort ett och annat måste, för att kika hur långt de kommit med renoverandet, och för att mata och gosa grannarnas söta lilla svartvita katt medan husfolket tar en liten semester.

Nu har jag innetoa, och tvättstuga. Om än det inte finns belysning i tvättstugan ännu. Jag har högst högtidligt premiärkissat. Dörren in mot köket är bytt mot en som jag kan måla med griffeltavlefärg, precis som jag önskade. Och jag njuter just nu av premiäreldandet i salens rörspis. Som jag har längtat!

Men i tvättstugan står vattenpumpen och låter som en lågprisbyggfläkt, konstant.
Tur att jag kom ihåg att packa med mig ett par öronproppar när jag åkte från pojkvänshuset. Och den stora glipan under ytterdörren är kvar, otätad.

Grannens katt kommer nog att få mer gos än hon räknade med. Och svartahunden fler och längre skogspromenader. Vips så är det nog fredag. Rajt?

Lev mjukt
(this too shall pass)
/Lotta

fredag 23 september 2011

Vilket hundliv..




När vattenskålen känns för trist kan man gå ner och sörpla lite ur sjön.
Och så kan man ta med matte ut i skogen. Om och om igen. Några steg bara, så vips är man där! Och matte mummelsjunger och stryker med handen över en eller annan tall, eller blir stående och bara glor över hur vackert solen leker med de bruntorra ormbunkarna. Ibland cyklar hon. Upp, ner, hit, dit, på de fina små skogsvägarna bortom vägbommen. Då får man springa och skutta och vricka på rumpan!

Ja, ett riktigt hundliv är det, här på tillflyktsorten. Verkligen. :D

Lev mjukt (och sörpla ditt vatten från bästa ställena)
/Svartahunden, med lite hjälp av Lotta

måndag 19 september 2011

Finliv.

Fortfarande inte-röker jag. Och jag kan inte låta bli att springa lite, när jag promenerar hunden. Hunden, som har slutat hostkraxa. Och eksemet har iofs inte krympt bort, men det har inte heller blivit större. Och hon kliar inte längre på det hela tiden.
Hemma i Längtanstorpet jobbas det på att få utbygget klart, och övervåningen renoverad. När jag kommer hem vet jag att jag kommer att få elda i åtminstone en av eldstäderna (rörspisen i salen), och kanske tillochmed två eller alla tre. Annars kommer de att fixas i ordning de också. Förr eller senare.
Och i min brevlåda väntar en fiiiiin bok jag längtat efter.
Den som jag vann.

Jag stickar på mina alldeles egna lyxiga torgvantar, stickar, gör fel, repar upp och gör om. Muttrar irriterat, men är hela tiden fånigt nöjd och glad över att jag faktiskt gör nåt TILL MIG.

Och jag är förälskad. Och inte rädd.
Finliv.

Lev mjukt
/Lotta

fredag 16 september 2011

Liten rapport.

Svartahunden visade sig ha en klen men långdragen kennelhosta, och har fått kortisontabletter för att hjälpa tillfrisknandet. Efter veterinärbesöket upptäckte jag även ett fukteksem i hennes nacke. Jag gör vad jag kan för att åtgärda från utsidan, och hoppas att kortisonet hjälper från insidan även på eksemet.

Kursen i lulesamiska som först äntligen SKULLE bli av, och sen INTE skulle bli av, kanske blir av. Skolan har fått mer resurser, nämligen. ROLIGT!

Och efter att ett stort träd blåst ner över vägen hos pojkvännen (medan jag var hos honom men han själv var bortrest på jobb) så har jag bestämt mig för att baske mig lära mig hantera en motorsåg. Hålla på och ringa ut folk i rusk och blåst för att kapa en ynka tall. Nej, så vill jag INTE ha det.
JAG vill kunna.
Jag behöver inte prompt kunna utföra hjärtkirurgi eller bygga rymdfärjor, men simpla grejer finns ju ingen anledning att inte lära mig att kunna själv. Beroende av andra människor är jag tillräckligt mycket ändå, för saker jag INTE lyckas kunna klara själv.

Och på tisdag har de två veckorna gått som skulle behövas för att göra klart i utbygget hemma i Längtanstorpet. Undra om det ÄR färdigt, då? Jag är jättenyfiken.

Ja just ja, så stickar jag på ett par torgvantar. Eller handledsvärmare. Eller nåt mitt emellan. Jag brukar sällan lyckas behålla det jag stickar. Jag ger bort det eller säljer det eller det blir stulet i tvättstugan när jag tovat det i maskin.. Men de här lyxmjuka plommonlila handisarna med flätmönster, de blir till MIG. Lycka!

Lev mjukt (typ som mitt lyxiga alpackagarn!)
/Lotta

onsdag 14 september 2011

Bortskämd - nu igen!

Förutom att jag har turen att vara kär i en man som är trygg och spännande, logisk och lekande och har en onödigt snygg rumpa, så vann jag faktiskt den där giveawayboken jag gick och trånade efter.
Och inte nog med det, jag har sluppit röka cigaretter i 26 dagar!
Kan det bli bättre, undrar man?! :D

Lev mjukt (och njut av glädjorna)
/Lotta

söndag 11 september 2011

På vift!




Ganska slut av allt tjorv flydde jag Längtanstorpet. Kommer att stanna borta tills utbygget är färdigfixat och inga fler hantverkare plötsligt springer genom mitt kök och använder det som snickeri och sopstation. Tills jag har el och vatten samtidigt, tills jag har TEMPERERAT vatten när jag ska duscha - inomhus. Tills jag har tvättmaskin, inkopplad och i tvättstugan. Tills det är lönt att såpskura köksgolvet och storstäda resten av köket.
Trött och ledsen och arg, flydde jag utomläns.
På E4 exploderade ett av bildäcken.
(Det gjorde mig varken mindre trött eller mindre ledsen.)

Glad är jag däremot att jag faktiskt har nånstans att fly. Tillochmed är det ett ställe jag trivs på, och inte bara står ut med för att det är bättre än Längtanstorpskaos.
Svartahunden och jag hittade ett vackert hjärtformat löv på en av våra promenader här på tillflyktsorten. Fint va?

Mina pluggaböcker har kommit, och jag bläddrar lyckligt i dem. Och idag får jag veta om jag haft tur nog att vinna den där giveawayboken som jag skrev om för bara nåt inlägg sen. Åååååh vad jag hoppas!

Lev mjukt (särskilt när livet kaosar omkring dig)
/Lotta

måndag 5 september 2011

Värme.

Imorgon fixas det sista som behövs för att jag ska få elda i Längtanstorpet, åtminstone i någon/några av eldstäderna. Så i slutet av veckan eller så, blir det invigning. 'glad'

Utbygget är inte färdigt ännu. Just nu väntas det på mattläggar'n. Vattenpumpen längtar efter att få flytta inomhus, den har gett upp i ösregnet. Eller snarare är det väl elkontakterna som inte riktigt gillar skyfallet.
Fördelen med att det är just regn det beror på, är att man ju faktiskt kan koka kaffe av regnvatten också. Och koka potatis, om man skulle vilja det.

Jag är lite trött på att ha så mycket lösa trådar, så mycket som inte är klart. Men jag är också bortskämd med stora mängder hjärtevärme. TACK, mina fina.

Lev mjukt (och varmt)
/Lotta