Fotarbete..

Väntar på försäkringskassans beslut. Pension eller ej?

Väntor är krångliga saker.
En del av krånglet är helt enkelt att jag inte har tålamod. Det går att arbeta med. Släppa taget, lämna över. Lita på att jag gjort det jag ska, gjort vad jag kan.

En annan del av krånglet har med mina trasigheter att göra. De trasigheter som gör att själva pensioneriet överhuvudtaget är aktuellt. Det är svårare att arbeta med.
Bara att andas, och leva sig igenom.

***

Magen mår bra.
Ärret har skrattgropar - en på varje höft - men jag tycker om dem också.
Vikten är nere på det jag vägde innan operationen, minus det som togs bort, så jag antar att det börjar vara ganska färdigläkt därinne, och ödem och annat har gett med sig.
När jag var som värst svullen efter op, så vägde jag fem kilo mer (än nu).
Rätt spännande att följa magens väg till sitt nya liv.

Har börjat cykla så smått, med hunden.
Det är bra för oss båda. Det är annars rätt svårt att hitta utlopp för all den energi som vill ut, men inte riktigt får användas. Det mesta jag vill göra involverar magmusklerna på ett eller annat sätt, och dem ska det fortfarande tas lugnt med om än jag inte längre behöver vara lika superförsiktig som de första veckorna.

***

Lite dämpat inlägg?
Jag är lite dämpad. Väntan.. är tung.

Lev mjukt
/Lotta

Vägen är målet?

Jag längtar oerhört efter torpet. Nästan så att jag redan flyttat dit, fast inte fysiskt. Ser mina barfötter i gräset, morgonsolen, kaffemuggen. Ser gladstövlarna. Råkallt och surved. Spinna ull. Mata djur. Äta djur.

Jag längtar så att jag nästan inte lyckas njuta av här och nu.
Det är dumt. Det är ju här och nu jag lever.

Så - här och nu:
..så gör inte magen ont längre, utom när den tvärsväller jääääääättemycket. Då känns det som att jag ska spricka i ärret. Det ska jag förstås inte. Men känns så gör det i alla fall.
..har jag snart tillräckligt långt hår för att försöka fläta in ulldreads. YAY!!
..orkar jag promenera mycket längre med jycken. Fortfarande absolut inga långpromenader, men i alla fall mer än en snabbrastning!
..är jag jäääääääääättekär i allt det fina och bra som hänt, och kan inte se mig mätt på 'nya' magen. Längtar tills jag får provspringa den! Men tills dess är det fint att stryka lite på den och känna som jag känner.

Kärlek, mina fina.