onsdag 3 juli 2013

D som i dreadlocks.


Hyfsat välskötta dreads, gärna i grovlek som en tumme eller så, är det snyggaste i frisyrväg jag vet. Hade min hårbotten pallat hade jag haft det, men jag har fått ge upp varje gång jag försökt. Jag hoppas nån gång bli färdig med mina ulldreads så jag kan fläta in dem i håret istället. Men det förutsätter att jag dessutom struntar i att klippa håret - annars har jag inget att fläta fast dreadsen med.

Den här åsikten är läskigare att blotta än tankarna om amning och nära föräldraskap. Konstigt.

Lev mjukt (och se ut som DU vill)
/Lotta

2 kommentarer:

  1. Handlar det om din självbild? Eller vad?
    Tycker personligen att du är vacker hur du än är, men inte alltid lätt att känna sig bra när man har barn är min erfarenhet. Jag kom och kommer ofta tillkorta.
    Brukar trösta mig med med "good-enough" teorin. Man ska enl den inte eftersträva perfektionism (vilket jag inte ens var i närheten av).
    Jag minns min mamma, allt jag inte tyckte hon fixade men också allt hon faktiskt gjorde! Och jag har satt in henne i ett slags perspektiv - på det att jag försöker förstå varifrån hon kommer, vilka förutsättningar hon hade osv.
    Tröstar mig med att en dag kanske mina barn ser mig ur samma perspektiv.
    Sök inte bli perfekt Lotta - du är "good enough"!, bättre ska man inte vara:)
    Tänker på dig. Ofta och mkt. Kramar.

    SvaraRadera
  2. Nej perfektion söker jag inte. Att inte våga blotta mina åsikter handlar däremot om självkänsla - om jag tycker att jag måste följa alla andras konturer på en och samma gång för att duga, så kan jag ju inte hålla på och TYCKA saker. För då tycker ju nån av de där 'alla' något annat.
    Jag försöker inte vara perfekt i relation till lille Hjalmar heller. Däremot försöker jag städa bort beteenden och reaktioner som kommer ur gammalt skräp, och vara en så hel och genuin och 'sann' Lotta som jag kan.

    SvaraRadera